Pluggpapper

Bra att träna på inför matematikprov 4, vt 2013, du får ha formelpappret.

Provet handlar om...
Pythagoras satas  (sid 111-116)
Rymdgeometri     (sid 128-158)

Träna på...
Träna mera, sid 122, uppg 3128 + 3129
Träna mera, sid 162-163
Blandade uppgifter, sid 160-161
Fördjupning, sid 164
Repetition 2A, sid 335-336

Som vanligt ska du inte räkna alla uppgifter, utan träna extra mycket på
det du är osäker på och hoppa över det du vet att du kan.

Potensräkning -power point



Rymdgeometri

MATEMATIK: Geometri

Det här kommer du att få undervisning om   
Ur kursplanen:
 • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
 • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
 • Likformighet och symmetri i planet.
 • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
 • Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.

Det här ska du lära dig 
Rita rymdgeometriska kroppar.
Beräkna volymen av rymdgeometriska kroppar (prisma, cylinder, kon, pyramid och klot)
Göra omvandlingar mellan olika volymenheter.

Så här kommer dina kunskaper att bedömas 
Hur du kan:
- beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett fungerande sätt,
- välja och använda matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri med resultat,
- i redovisningar och diskussioner, föra och följa matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument.

Länk till filmer på alla figurerna
Länk till enhetsomvandling
Länk till att rita rätblock
Cylinderns volym
Konens volym
Pyramidens volym
Prismats volym
Klot  - "Ny teknik" , artikel om härledning av klotet

Pythagoras -  Gäller endast vid rätvinkliga trianglar. Beviset av sambandet till areorna.
Volymskala - längdskala i kubik

Att träna på inför matteprov 3, år9 vt 2013

Moment att kunna:
Ekvationer sid 86-89
 - Enkla ekvationer
 - Ekvationer med variabler i båda leden

Förhållande sid 90-93

Skala och likformighet sid 95-101

Koordinatsystem och grafer sid 182-188
 - läsa av koordinater
 - pricka in koordinater
 - läsa av graf

Formler och funktioner sid 189-203
 - skriv en funktioner till ett givet samband
 - rita en graf
 - vad som menas med en proportinallitet
 -använda en formel

TRÄNA PÅ....
 sid 206-208 uppg: 5098-5103, 5105
 sid 121-122 uppg: 3115-3122
 sid 210-211 uppg: 5118-5123
 sid 119-120 uppg: 3099-3101, 3104-3106, 3114

Även gamla kunskaper kommer med, så kolla genom
 sid 331-334

Steg i Problemlösning mot lgr11

1.  Visar strategier som ; bilder, bryta ner info, vad efterfrågas. (Att tolka en realistisk situation, information i uppgiften. Lgr11)

2.  Visar sina beräkningar matematiska symboler som t ex:  = , enheter etc……

3.  Redovisar – välstrukturerat och korrekt. (Lösningsmetod, utforma en matematisk modell, visa din tankegång, växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Lgr11)

4.  Jämför för/nackdelar med olika metoder. (Värdera vald strategi, använda och utvärdera en modells egenskaper   och begränsningar, kan ge förslag på alternativa tillvägagånssätt. Lgr11)

5.  Tolkar resultat, analyserar

I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Skolverket

NP- matematik

Provdatum för årskurs 9 i grundskolan

Läsåret 2012/2013

 

Matematik	v. 19	Tisdag	7   maj	2013
	v. 20	Torsdag	16 maj	2013

 

LÄNK till datum för alla ämnen 

 

Om du vill öva så finns det länk på bloggen till gamla NP-prov

Efter praoen kommer jag ge er NP.

Binära talsystemet

När vi gjorde Jeopardy förra veckan så nämndes binära tal.

Ett tal som bara kan anta två olika värden (bi = två), t.ex. ett (1) eller noll (0).

Dessa binära tal används i den digitala världen där bl.a. datorer utför sina beräkningar genom att skicka
elektriska impulser. En etta motsvarar en elektrisk ström och en nolla ingen ström.

I den binära talsystemen blir basen två och potensen blir talets plats.
Vi börjar alltid från vänster. Men brukar skriva binärt i grupper om fyra för att det blir lättare att läsa av.

Som t ex 1 1001

(1*2 upphöjt till 4 ) + (1 * 2 upphöjt till 3) + (0 *2 upphöjt till 2) + ( 0*2 upphöjt till 1) + (1*2 upphöjt till 0)
=   1*16                 +  1 * 8                      +   0 * 4                     +   0* 2                     +  1 * 1
=  16   +  8  +   1 = 25

dvs. 25 = 1 1001 binärt
 
Som vi kan jämföra med vårat decimalsystem som har basen 10

Som t ex   1426

1 * 1000                 +           4 * 100                     + 2 * 10                         +  6*1                        =
1 * 10 upphöjt till 3 +      4* 10 upphöjt till 2          + 2*10 upphöjt till 1       + 6* 10 upphöjt till 0
 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Hur ser vi då att talet 25 = 1 1001?
Jo, vi delar 25 med 2      -  12 med rest 1 ( sista siffran)
         delar 12 med 2      -  6 med rest 0
         delar 6 med 2        -  3  med rest 0
         delar 3 med 2        -  1 med rest 1
         delar 1 med 2        -  0 med rest 1 ( första siffran)